5. Taxem, [Eriksson] 022-0280

Cj»

5. 3-5 farem. 3 Modulationer-.. 9) 3.1 Por idiolekten T-BW kan två fundamentale modul ationsproBodenr ' (taren) postulerass och • Jetioa x>ro sodem och relationen den emellan bildar relatione— faltet:

Denna selektion etablerar en neri10'. En norue karakter!seras alltra nntingen av eller f—.... ijQuisix turem kallæ modulation 1 (bete cknat s ) ocli modula— tion 11 (beteoknat: ). Modulationemas innehåll ( —« avolutonde, faetctållande * I = inte-avelutande, fxågande, hånvisande framåt på något foljan- 11) de) fdrklaras ur relationen' 3.2 Deeea två modulationstarera reflekterae på fdljånde eått i den materiella formen: r odulationerjarafonem; Tonlåge 1 * (beteclaiats /~/) i manifeeterat genom ett rela- tivt ? hdgfc tonlåge. foniu^e 11: (beteoknat: /> /), manifesterat genom ett rela- tlvt, lågt tonlåge. i T)o o like. tonlågena vtirdera® som varianter av deøen båda para- fonem. 3.3 Det foreligger participation1^mellan de b"tda modulationer- na pa det nuttet, att kan intrada i ctållet fdr t— , om flera nerue f dl jer på varondra i sarama neri. Jmfr. exenplet nedan, håmtat ur "Avh.lsS" blad Is rad.10-121 Perioden (nerln) anges med // //. Uttiyckøjunktionerna avgrånsas med / / och år delade i stavllcer. Får beteekningen av ak een tema hån- visas till H* // Qdåi obe ros Qju / pås / Qpå »fals /» opå »fal Qsdo / leik Qån / Qom Q& oman Q jet ha: / Qå hokt & / dam/ „hal „om „å „ma „jet ha* / « ha „å låkt Qå / dam // Baremot kan „.aldrig på motsvarande oått vlkariera for ' * Hårav kan slutae, att I år exteneiv1^" t | intensiv1*^.

lyjLnt*. U.t-rCK

6.

3.4 F<513and* system kan utifrån ovenstående faetetflllae t&r idlo- 14) lekten i-nw s e lundamentalprosodem 1:

4. Aksenter. 4.X For idiolekten T-BW kan tre fundamentale aksentorosodem1^ (tazea) postuleress * » H och . Deesa pro soden och relatio- nen dam emellan bildar relationsf alten s O ■■> i O » « Jfei-eu eeiektioner etablerar uttryoksjunktioner16*8. En uttrycks- junktion består fbljaktllgen av en huvudstavolee (den eelek- terade stavelsen), son karakteriseres av * eller » , plus ett antal blstavelser (de selekterande etavelsema), vilkas karak- teriotik år 0 » Bessa aksenttaxem kallas aksent I (betecknad: » ), ;dceent 11 (betecknad: w ) och aksent III (betecknad ). 4.2 åessa tre aksenttaxem rel'lekteras på foljande satt i den raateriella formen: Aks ent oarafonem: fon i * (betecknad: /* /), manifesterad genom en huvudsak- li gen stigende ton (huvudton I, betecknad: ). *!?P.n IT s (betecknad: /f1 /), manifeBterad genoa en huvudsak- ligen fallande ton (huvudton II, betecknad: ’.*} ). ?on ITT . (betecknad: / /)* oanlfeeterad på tre sått: il) genom en huvudsakligen fallande ton (biton I, bo- ^ nu JTti(.nr1n(iinTOr-m nnrT-nnrtmwn* tecknad - - ) 1 uttryeksjunktionens rdsta bistå- velse, når huvudetaveisen har ton I. b) genom en huvuds&kllgen stigende ton (biton II, betecloiad * ) i uttryekejunktionenti slota bi- stavelfje, når huvudstaveisen har ton II.

7.

c) genom en synkretism mellan fallande och stigan- de biton (biton 0, betecknad f Q\ ) i uttrycks- funktionens ovriga stavelser (alltså ovriga sta- vel ser ån huvudstavelsen och den si sta stavel- sen). Det ar emellertid att marka, att denna synkretism understundom kan realiseras i ut- trycksfunktionens sista bistavelse.

3 Mellan aksent I och aksent II kan man registrera en synkre- ti em; ‘/" i enstaviga uttrycksfunktioner och i sådana ut- trycksfunktioner, som ur funktionen synpunkt måste behand- las som de enstaviga, nåmligen de som innehåller som sista stavelse en hu&udstavelse, foregången av en eller flera bi- stavelser (dvs. av typen: BH, BBH, BBBH etc,; B= bistavelse, H= huvudstavelse). TJtifrån etb samtal om de svenska och sdnderfydska s,k. "ord- tonema", som fag haft med fru Marie Bf errum (som emellertid t.v. inte vill godta min tolkning) tror fag mig kunna konsta- tera den skillnaden mellan Åsele-målet och Felsted-målet, att medan dei f'årra har synkretism mellan aksent I och aksent II i enstaviga (och dårmed famstållda - se ovan!) uttrycksfunk- tioner, saknar Felsted-målet denna synkretism. Detta år en mycket viktig skillnad, emedan Felsted-målet dår- med tonalt kommer att ansluta sig till den, vad fag vill kal- la, "kinesiska typen", xieatWBL vilket Åsele-målet dåremot inte

gor. 4 Mellan * och »

i under vissa betingelser kan intrada i stållet for ", t.ex, /"myc Qå/ »myeket, men /Qf<5r *myc Qå/ = f5r mycket. På samma sått kan Q under givna betingelser vikariera får både 1 och " , t.ex. /‘viss Qå/ =viset,subst. , men /Qpå Qå ’dån Qvis Qa/ =på det dår viset;/"åt Qå Qå ‘dån Qa/ »efter det dår, men / at å & 'dån å/ »efter det dår, V V W V 1 ,n "n"111 Man kan dårfor fastslå, att det foreligger extrem participa.- tion, varfor systemet av aksenter kan åskådliggoras sålund

o

n