Anmarkninger till fru Bjerrum, [Eriksson] 022-0210

.AM&rlmlngar till fru iijerrane lnlagg ot den 21/? lggig.

sid.1. Min (i hast skiivna) framstållning "De musikaliska accentema i j\ sele-målet" år tyvårr for Iltet stringent, det har fru Bjerrums anmårkningar visat. Lea termen'^usikalisk accent' har jag anknutit till lundeil och andra ut an att inlågga någon djupare mening dari. Termen aksent bor nytt jas, då det ror formen. Till de två sista radema: Ja trycket reduceras till ett fonetiskt ledsagefenomen. Se det fonetiska skemat!

si*-2-

Till rad 4-6: I den materiella formen kan man tala om stavelsetonparafonem: Stavelseton I (Akut) /'/ manifestant* C*J Stavelsetftn II (Gravis) /" /manifestant: Stavelseton III (levis) /Q /manifestant* C'l C'] H

••s -Mi - i. ,, • ... Mellon akut och gravis kan det konstateras en synkretism ////„/ _ _ LvudstaMljgs1 f ’ f manifesterad som [«J : varken stigande eller fallandé1 ton.

levis (om denna term visar sig ågnad) kan åven manifesteras som [-] * varken stigande eller fallande bistavelseton.

sid. 9. Till rad 12-16: Man måste val observera fbifcållandena i substansen for att kun- na inkatalysera formen? Till rad 18-22: Nej, jag tanker inte på tryckintensiteten i 2. stavelsen av "den gamle ordtone II". Jag tånker på det fonetieka trycket i allmanhet. Till rad 22-25: Det år forklarligt utifrån den bristande stringensen i min f ramstållning.

Till rad 52-53t Nej jag behbver ej inkludera tryckfbrhållandena, når jag be- skriver aksentemas manifestation, men gor det naturligtvis ur fonetisk synpunkt. Till rad 57-38s "Hvad er det for en størrelse?" En fonetisk storhet. som jag vårdslost handskats med i min framstållning.

2

sid. 3. Till rad 1-2: ",at der kan opstilles et af det tonale element uafhængigt kri- terlum for accenternes forekomst”. Det kan vål gbras, men det Id lir enklafre att betrakta trycket som ett fonetiskt ledsage- fenomen till stavelsetonema. Till rad -4-6: »betingelsen etc.” Hej jag vi11 saga* att de fonetiskt fbzut- satter varandra. Till rad 12-3&6s Selekterade stavelser * Huvudstaveløer. Selekterende stavelser * Bistavelser. Bur skil jer fru Bj errum sjålv ut dem, naif de karakter! øeras av aks enter, som manifesteras som tryck, t. ex. i danskan? Brågan biir ju densamma. Till rad 16-17 s Detta med "pseudostavelser” fdrøtår jag inte. Bad 19-51? % at der ikke er kommutation mellem hoved- og bi stavelse et o.» Detsamma ar enl. min uppfattning forhållandet, nar aksent * ma- nifesteras som rel. starktryck och manifesteras som rel svag- tryok i danskan. •kokset Qkor'set har lika litet kommutation somf'dra Qtel _ och[odra * telj i Åsele-målet. Kan det forstnamnda paret anvan&as som ex. på kommutation, nå så har också Åsele-målet kommutation* Bad 29-3Xa Varfbr skulle inte relationen mellan havudstavelse och bi stavel- se inkretsae till aksentema, når beskrivningen dårlgenom biir enklare? Rad 35-36: Det behdver inte vara så, att en vise biton fbrutøatter en viss huvudton. Jmfr. den n&anda framstallningen I Rad 37- 38: Ja, vi måste i fbrvåg ha konstaterat huvudstaveløer och bi- stavelser. M 39 : 'och ' ar varianter.

3

3.

O <3

sid«4. gill rad 2-5: Ar uppdelningen i karakteristik och tema ett funktionellt krl- terium på sarskiljandet av huvud och bistavølsø? Det menas det val inte? Rad 7: Vad betyder "indbyrdes komautation i almindeligbed" ? Rad.17* "et indicium for". Detta forstår jag ej. Kan man begåra ett kriterium mer an kommutationen, nar vi har en vokal och når vi har en annan? Rad 29-51* • . > • - • • t. i- • ■ .■■■., .... Kan man saga foljande: 1 enstavingar; 1) en f513 ånde øksent ' 2) en foljånde eller foregående fråhvaro av aksent som vi kan teckna 0. (Parallellt med noll-fonem). I 1trycksvag? stallning forekommer ju aksent III. Aksant III i s extensivitet visas genom att man kan oåga» att ' och " obligato li skt ersatts av under dominans av en i samma junk ti on innefattad ' eller sid.5. fill rad 1-12* Enligt den av mig fSreslagna analysen: Bortfallar trin 2 som en onSdig komplikation. Jag får 5 prosoden, fru Bjemua 4 + en kategori ordtoner om- fattande minst 2 - troligen 3 - led. Dvs. mitt inventar biir mindre och enklare.

Kopenhamn den 13/4 1959 Ulrik Eriksson.